Objektivitet och subjektivitet i resonemang rörande samer

Som redan framgått har jurister som sökt att på allvar tränga in i samerätten kommit att inta en position i syfte att söka rätta till de missförhållanden som råder med avseende på såväl lagstiftning som rättstillämpning men det skall intet stickas under stol med att det även inom domstolar finns de som med oblida ögon ser på en sådan utveckling. I vissa fall kan det utmynna i att tillmälen liknande ”nigger-lover” används mot dem som då betraktas som ”subjektiva”. I sådana fall kan yttrandena nog i flertalet fall ses som tecken på en uttalad rasism.

Vad som kanske är värre är emellertid den latenta och outtalade rasismen eftersom den är svår att kunna påvisa och stundom kan lindas in i formuleringar som till det yttre framstår som ”objektiva” men där den egentliga bedömningen saknas eller kläds i ord utan egentlig mening.  Samtidigt kan bedömningen däremot komma att konkretiseras ”mellan skål och vägg”.

Med det leds vi över till politiken som numera mindre styrs av ideologiska skäl än värnar om att till partierna knyta så stor andel som möjligt av ”valboskapen”. Inom denna utgör samerna en försvinnande liten andel och ser vi på i synnerhet Norrlands inland är det ingen hemlighet att en inte så liten del av befolkningen hyser agg mot samer som folkgrupp eller åtminstone mot att dessa har förmåner som inte tillkommer dem själva. I huvudsak torde sådana uppfattningar bottna i en okunskap både om historia och om hur rättigheter är tillkomna och uppbyggda och de tongångar som kommit att gälla kan också ses som i en mening försvarliga mot bakgrund av hur staten under åren kommit att behandla samerna.

Anknytande till frågan om objektivitet och subjektivitet kan också sägas ligga frågan i vad mån samerna skall ha möjlighet att uttrycka sig på samiska. Numera finns sedan ett antal år en lagstiftning i frågan och vad rör Gällivare och Kiruna kommuner kan denna få till följd att det blir aktuellt med tre samiska språk och dessutom finska och miänkieli. Detta kan naturligtvis ställa till rent administrativa bekymmer när det gäller skriftlig och muntlig tolkning till svenska som ju är rättegångsspråket. När jag en gång – efter det att lagstiftningen trätt i kraft – tog upp frågan blev jag emellertid av en administrativ chef  vid en domstol i Norrbottens län avsnäst med att ”[d]om skall inte uppmuntras att tala samiska”. Det yttrandet passar nog väl in i hur det kan se ut under ytan.