Domare och domstolar

Utgångspunkten skulle kunna vara den att det finns ett antal domare som dömer och att domstolen i vilken de verkar skall bistå dem rent administrativt. En utveckling har emellertid ägt rum på det sättet att domstolen i stället kommit att framstå som överordnad domarna. Det finns anledning att stävja detta. …

Extern styrning

Rättens innehåll framgår i första rummet av författningsreglering genom lagar och andra författningar. Efter grundlagarna kommer i hierarkisk ordning lagar stiftade av riksdagen, förordningar meddelade av regeringen och föreskrifter utfärdade av myndigheter. I viss utsträckning styrs tillämpningen även av internationellt tillkommen rätt och främst då av Europakonventionen och av rätt …

Rättsfallstolkning

I svensk rätt föreligger ingen formell prejudikatbundenhet och i denna del kan hänvisas till följande uttalande av professor Ivar Agge: ”Ej ens ett avgörande in pleno [—] har dylik verkan. I anledning av en anmärkning [—] mot en underrättsdomare [—] förklarade riksdagens första lagutskott, att någon bundenhet ej kunde föreligga …

Domaretiken

Jag N.N. lovar och försäkrar på heder och samvete, att jag vill och skall efter mitt bästa förstånd och samvete i alla domar rätt göra, ej mindre den fattige än den rike, och döma efter Sveriges lag och laga stadgar; aldrig lag vränga eller orätt främja för släktskap, svågerskap, vänskap, …

Grundlagsskyddet

Vad rör grundlagsskyddet talas påfallande ofta om det skydd som påstås tillkomma domstolarna och mindre om det skydd som ges domarna som numera allt som oftast mer kommit att uppfattas som pendanger till domstolarna som administrativa organ. Det kan därför vara av intresse att i korthet beröra vad regeringsformen uttrycker …

Domstolsverket

Om jag minns rätt fanns fröet till domstolsverket i något som kallades för domstolsnämnden. Hur det nu än må förhålla sig i den delen gav myndigheten i varje fall ut en publikation som kom ut med ett tiotal nummer om året. Jag stötte första gången på den under min tjänstgöring …

Domare mot domare

I ett remissyttrande den 14 oktober 1992 reagerade länsrätten i Norrbottens län med skärpa mot vad som hade upptagits i en av justitiedepartementet under 1991 utgiven publikation ”Domstolschefsdagen”: Del II ur yttrandet den 14 oktober 1992 Hur har det då sett ut med tidigare kader av domare? Tack och lov …